Tänk det är redan september och hösten har verkligen gjort sitt intåg även om sommaren försöker att vara kvar ett litet tag till.
Jag har valt att ha en tyst månad i bloggen, allt för att ta vara på mig själv, fortsätta på en inslagna vägen jag har valt men också för att det har varit en del jobbigheter i mitt liv som jag kände att jag måste reda ut, har bla förlorat min goa underbara Schäfer som funnits i mitt liv i 11½ år och hur mycket jag än vet att det var dax för honom att gå över regnbågsbron så gjorde det så ont i hela kroppen, sen så har mammahjärtat jobbat med dubbla slag då äldsta grabben inte riktigt har mått bra, men förhoppningsvis så kommer vägen från nu bara bli enklare och enklare.
Ett utav mina val för straxt över en månad sen var att komma ner till ca 72 kg en resa på 29 kg, 6 av de kilona är nu borta och det är riktigt roligt, att börja träna och känna att det är både kul och att det händer något stärker mitt självförtroende mer än vad jag vågat hoppats på. Tar en dag i taget och kämpar på mot en mindre mig.
Kram RAZZY
Kul att du är tillbaks! Hoppas att saker o ting känns lättare, Jag förstår verkligen hur det är att förlora en hund, Heja dig som tappat 6 kg, kram Suss
SvaraRaderaUsch, det är otroligt jobbigt när ens barn inte mår riktigt bra! Har själv varit där. Som mamma vill man ju inget hellre än att ens barn ska må bra!
SvaraRaderaBra jobbat med vikten! Heja, heja! =)
Så jobbigt att ta bort vovven... törs knappt tänka på vilket tomrum vår stora hund, som är 8 år, kommer lämna efter sig när dagen är inne.... Men man ska helt klart ta beslutet och göra det rätta när det är dags.
Kram / Maria