Idag blir det ett totalt uttömmande, svart och helt ärligt blogginlägg.
Om ni inte orkar eller har lust att läsa ett blogginlägg som känns deprimerande så föreslår jag att ni slutar läsa nu.
Ibland behöver man (jag) dock få ur sig jobbigheter för att rensa huvudet och förhoppningsvis komma vidare.
Just nu befinner jag mig i en del av livet där jag inte vill befinna mig, där inget riktigt känns OK och ekorrehjulet snurrar fortare än vad jag orkar springa, trivs inte hemmavid (jo jag älskar min sambo över allt annat) det är boendet jag inte orkar med just nu. Vet inte heller hur jag ska börja trivas igen, vill ändra så mycket men huset är inte vårt, vi bor också väldigt trångt samtidigt som en i hushållet (inte jag) inte har ordet minimalistiskt i sitt vokabulär.
Jag är så innerligt fysigt trött, trotts mediciner, vitaminer och mineraler, att det inte känns som att jag hinner sova ikapp.
Situationen på jobbet just nu är så galet mycket att jag ibland gråter på väg till jobbet för jag vet inte hur jag ska hinna med allt som måste göras, enda ljusningen där är mina arbetskamrater och att vi blir fler i början på Mars.
Den känslan av hopplöshet och orkeslöshet är både främmande och skrämmande då jag åtminstone har varit en stresstålig problemlösare förut.
Jag är inte ute efter tröst eller råd med detta inlägg utan jag behövde bara få ur mig allt jobbigt som snurrar i mitt huvud, det är ingen mer än jag som kan lösa detta, det vet jag.
Om ni orkat läsa så här långt.
Tack för att ni lyssnade (läste)
Klart jag orkar läsa. Livet består av toppar och dalar och denna tid på året är tung. Ingen tröst för dig men jag är inte heller på topp. Oxveckor!! Det kommer bli bättre fast det känns tungt just nu.
SvaraRaderaStyrkekramar Anna
Ja så klart jag orkar läsa. Skönt att få skriva av sig sina tankar och bra för oss andra som kanske känner lite likadant. Man känner sig inte ensam då. Kanske du skulle behöva en paus. Stor kram/ Pia
SvaraRaderaKlart jag orkar läsa! Och klart man ska skriva ärligt hur man känner! Bara att kunna ventilera sina reflektioner och tankar kan ju lätta ibland. Kanske inte allt löses på en gång, men att synliggöra för sig själv är bra tror jag. Livet är ju inte alltid topp... skönt i alla fall att en stor viktig sak fungerar som det ska, tänker på kärleken till sambon. Du är inte ute efter råd eller tröst... och jag vet inte om jag har några vettiga råd heller, att bara flytta är ju inte lätt och även om ni bor trångt så verkar ni bo i en härlig miljö.., på jobbet verkar det kanske ändå som att det går åt rätt håll? Tröttheten kommer sig säkert av hela situationen som sådant, men det förstod du nog redan ;-)
SvaraRaderaKram till dig och jag håller tummen för att allt faller på plats!
/Maria
Skickar en stor och varm styrkekram. Tina
SvaraRaderaHej,
SvaraRaderaPrecis på grund av det du skriver har jag själv valt att helt lägga om livsstil. Jag har infört totalt köpstopp, på allt utom förbrukningsartiklar, och skall rensa ur och sälja massor. Bort med allt överflöd som man inte behöver för det drar energin och livskraften ur en. Även kosten får sig en genomgång och nu skall det bara ätas. Stressen du nämner....ja stressen som gör att vi svenskar nu blir sjukare än någonsin ofta just på grund av jobbsituationer, den skall bort. Jag siktar på att spara så mycket det bara går varje månad för att sedan gå i pension vid 55. Nu vet jag inget om eran situation men jag har läst en bok som heter The two income trap (två inkomst fällan) och som handlar om hur man faktiskt om man lägger om livet kan leva på en lön och spara och investera den andra för att sedan gå i pension tidigare. Ja, det enda sättet jag kan tänka mig hur vi skall kunna kliva av detta ekorrhjul som bara tycks spinna snabbare och snabbare. Styrkekramar till dig. Och säg åt gubben om att sortera och sälja undan :-) Få in mer pengar och jobba mindre. Kram! Anneli