Rik för att jag har massor av goa vänner både inom och utom Sverige, via bloggar, ishockey, spel och mycket annat. Folk man träffar ibland då och då, pratar med via blogg, FB, Skype och teamspeak.
Men också att jag är fattig, fattig på den där riktiga vännen som känner en utan och innan, som man kan ringa när som, som (kommer över/man kan åka över till) (oanmäld/anmäld) på fika, som man kan sitta och prata med om både om det som gör ont och det som är roligt. En vän som man springer på konserter/teater med. En ja. Vad säger man.. ”Väninna/Vän” kanske.
Har nog aldrig haft en ”väninna/vän” och inte förens nu saknat det. Vi var ett stort kompisgäng när jag var yngre och sen när ungarna kom så har det varit fullt upp med dem, men nu när ungarna är så stora att de gör mycket själva så har saknade krupit fram.
Tur jag har er därute i cyberrymden
Razzy over and out
Vilken söt bild du lagt in.
SvaraRaderaAtt ha en sådan vännina du skriver om är livets guldkant. Jag förlorade min allra bästa vännina för ett par år sedan, hon valde att lämna detta livet. Å jag saknar henne så mycket att det gör påtagligt ont stundtals.
Å en som har fått två strokes har glömt bort mig!
Att bara svänga förbi på en fika, ringa och prata bort en stund. Allt det där är svårt att ersätta.
Men lyckan är att träffa nya vänner, såna som du!
♥ En bästis, helt enkelt. ♥
SvaraRaderaJag har det, tackolov.
Men jag är otroligt glad över alla nya vänner nätet har gett och där finns ju flera som hänger med på olika saker med kort varsel. ♥Du är en av dem! ♥
Lycklig känner jag mig helt klart över att ha fått träffat dig irl. Men samtidigt känner jag mig begränsad då vår vänskap oftast får ske med några rader i en blogg el fb - men om det betyder något så ska du veta att du finns i mitt ♥
SvaraRaderaNi är för goa alla 3, ni finns i mitt ♥ också
SvaraRaderaJag vet vad du menar o jag är i en liknande situation, för när jag blev dålig för 16 år sen försvann det många som man då kallade för sin bästa vänner/väninnor, men som visade sig att inte vara det när jag blev kroniskt handikappad av min smärta. Nu har jag ju turen att ha min Oumberlige make som också är min bäste vän, fast han inte förstår sig på hockey o Wow!
SvaraRaderaKramis på dig från Pockethexan själv!
<;D
PS;O så undrar jag var jag kan hitta dig på Wow, jag fick ju ett eget konto i julklapp av mina gulliga söner men nu har jag ju kvar mina "gummor" hos sonen o där står ditt namn, men han spelar inte längre så jag kan inte få tag på det (o inte min lev 70 Orc heller..) kul om du ville höra av dig så skapar jag en ny Hexa hos dig.DS
PPS;maken undrar hur det går med tatueringen har det blivit mer "målat"?DS
Livet ändras och så även våra behov. Min bästa, äldsta barndomsvän finns alltid, men på håll, för vi har inte bott i samma stad sen hon började plugga!
SvaraRaderaGlad att jag träffat dej i cybervärlden och i IRL.
Du finns med mej och gör skillnad.